Björn G Stenberg ger högsta betyg till nytt album från Irya's Playground, och tycker att mer svensk pop borde låta så.

Karismatisk sång och svart humor

RECENSION: Björn G Stenberg ger högsta betyg till nytt album från Irya’s Playground, och tycker att mer svensk pop borde låta så.

Avantepop

Irya’s Playground
The pain of letting go
(United stage/Universal)

Irya Gmeyner gör musik som sträcker sig från ett slags Anna Ternheimpop till Patti Smithrock där det karismatiska i sången aldrig blir ett självändamål. Duokollegan Pange Öberg spelar de flesta instrumenten och backar upp hennes röst fint.

Tillsammans fortsätter de jobbet från debuten Byker wall och gör spännande musik. Här finns dynamiken, gränsöverskridandet och den svarta humorn. Mer av den svenska popen fick gärna låta så här.

Bästa spår: I knew a girl called Johanna